Äntligen viktminskning!

Jag gick över till LCHF i augusti med stora förhoppningar på att rasa i vikt. Det står det ju i Aftonbladet att man ska göra!!! ;-) Så blev det ju inte direkt. Det var kanske inte så konstigt egentligen. Mina portioner var helt enkelt för stora. Jag har inte riktigt förmågan att känna att jag blir mätt när jag äter. Åtminstone så kommer mättnadskänslan för sent. Detta tror jag beror delvis på att jag inte lyssnat på mig själv på lång tid, dels på att man som småbarnsförälder äter väldigt fort. Efter ett tag minskade jag mina portioner och började registrera vad jag äter. Jag minskade även något på mejeriprodukter genom att aldrig äta mejeribaserade frukostar såsom turkiskt yoghurt. Dessutom så minskade jag på mellanmålen och nötterna. Men den största förändringen var ändå att jag började äta mer jämt. Innan åt jag 1200 kcal per dag de dagar jag inte tränade och åt mer de dagar som jag tränade. Så blev det nämligen när jag registrerade träningen i min mat-app. Istället gick jag över till att äta 1400 kcal varje dag och så minskade jag på godsakerna på helgen (även om jag inte svullat tidigare). Då började jag märka att det rörde sig nedåt på vågen. Både i totalvikt och fettvikt. Sedan ett par veckor har jag även i stort sett slutat registrera maten och går på hur jag känner. Det är lite läskigt, men än så länge verkar det funka.

När jag började i augusti vägde jag 56,7 kg, varav 15,5 kg var fettvikt. Därefter har jag legat på ungefär samma vikt hela hösten. Fettvikten har som väl är varit något lägre, runt 14,5 kg. Nu väger jag 55,3 kg varav 13,3 kg är fett. Procentuellt är det en förändring från 27,4 % till 24,1 %. (Nu är jag medveten om att min våg inte mäter helt rätt på fettet eftersom jag gjort en Bodpodmätning, men jag tittar på förändringen.) Jag är i alla fall mycket nöjd! Alla andra fördelar med att äta LCHF har jag ju redan fått så detta var en extra bonus.

Nu verkar det som att jag fått maken att förstå lite mer vad det handlar om. Jag konstaterade att hans frukostflingor hade socker som tredje ingrediens och vetegluten (!) som fjärde. (Första var ris och andra något av vete.) När vi diskuterade detta och främst problemen med gluten så blev han nästan förfärad! Ha ha! Sen äter han ju fortfarande bröd och allt annat med gluten, men jag hoppas på att han sakta men säkert förstår och tar till sig vad jag säger. Det får ta den tid det tar. Om jag nu dessutom går ner i vikt kanske det skyndar på processen lite till. ;-) Och om det inte hjälper så blir det mer högläsning ur Jonas Bergkvists bok....